09 december 2009

kvideritt

I´m such a chicken! Ingen gul, fluffig variant men ändå en chicken. Det är ju det där med smärta som jag inte är så bra på. Var på röntgen idag och blev förvarnad att det skulle behövas ett litet stick i en arm. Hur kan ett stick med 0.9 mm diameter respektive 1,1 mm kanyl göra så ruskigt ont?

Jag ser ju knappt spetsen och ändå känns den som ett rör av större storlek trycks in. Det kan förövrigt tilläggas att jag har satt PVK på fler patienter än vad jag kan räkna och sagt till dem i lätt ton "nu sticker det till". Sticker? Bah! När jag själv blir utsatt blir hela mitt tillstånd spänd som en piano-tråd (eller är det fiolsträng?) Det är bara axlarna och hälarna som ligger i britsen, resten svävar i smärta, typ. Enligt en förutbestämd regel krävs det alltid minst två stick innan allt sitter som det ska.
 Efteråt? Blev det blåmärken lika stora som grytlock? Inte alls på långa vägar, två små mesiga röda prickar som rest av en liten svag nybörjarmygga. Mumlar du just nu, men snälla nån skärp dig. Precis, men kom inte och säg att jag inte varnade dig!

1 kommentar:

  1. suck...nästa gång får väl jag ta blodprov istället för dig! Jag är bra på det här med smärta och i sanningens namn borde väl nån som delar dna-uppsättning med dig duga lika bra?

    SvaraRadera

En kommentar kanske?