semester stavas "övistelse"

På löpsedlarna står det med feta bokstäver att medelhavsvärmen är på väg. Tillsammans med kombinationen semester kan det bli en riktig högvinst! Så vänner, imorgon drar vi ned till Solen och Vindarnas ö. Hej solbränna, öppna vidder, sjöängar och ljuvt sinnelag!

förunderlig nåd

Vad gör man när solen vägrar visa sig och lägenheten är färgkordinerad, svabbad, dammad och organiserad ut till listerna? Jo, man tackar Gud för att vi bor i storstan och åker till Heron City.
Heron City är upplysningsvis en galleria med rinnande, sprutande och porlande vatten. Rulltrappor härs och tvärs, glittrande lampor och anskrämlig musik i högtalarna. Maken och jag sprang runt som ett par speedade kortisonbehandlade patienter. I rask takt provsatt vi soffor (har nog glidit över från att älska läder till att digga tyg) petade på dyra kameror och pussades i rulltrapporna (finemang) När energin pyst ut genom öronen damp vi ned på Waneys coffee och drack hutlöst dyr cola.
Samtidigt som vi dansade ut på parkeringen igen kom samtalet vi väntat på.

Misströsta ej att Gud är god

lyfter blicken

Första dagen på semestern. Sommarveckorna har sniglat sig framåt. Dagarna har med noggrannhet räknats ned men vecka 31 såg ut att ligga en evighet in i framtiden. Så nu. Helt plötsligt. Semestern rumlar in genom dörren och utbrister med klar röst: tjoho, nu är jag här!

jag är helt överrumplad

Vad ska vi göra av alla loja dagar som ligger framför? Kalendern är helt ren: inga jobbpass, inga möten. Så varför inte fixa till en tråkuppgift som både maken och jag har skjutit på i flera månader? Första semesterdagen firades alltså med balluns genom att städa ur, vår inte längre så funktionella walkincloset. Själva grundidén med en garderob av den typen är ju att man ska kunna- ja- gå in i den. Efter ett par timmars hårbryderi kan till och med Kungen äta från dess golv.

Tillsammans med åtskilliga andra turister och 08:or intog vi därefter världens största IKEA , mest för att få några timmars tankedistraktion. Vi bekänner oss till gruppen vanemänniskor och genomförde alltså den obigatoriska rundan som innebär först anhalt för påfyllning av energin på Cafét. Därpå i nogrann uträknad bana provsittning av soffor, koll på köksluckor (spelar ingen roll att vi precis har byggt ett nytt kök), fipplande på husgeråd, tittande in i reflekterande speglar för att slutligen få till ett kungligt avslut på fyndhörnan. Jodå, vi fick fälla baksätet den här gången också!

Första semesterdagen avslutades med makens lillebrors (således min svågers) sällskap. Det blev tårar ikväll också i samvaro med filmen defiance. Dagens blogg får inte helt oväntat avslutas med

vi får aldrig glömma

löpandeband principer hänvisas till bilmonteringen

Äventyret är avklarat, det var det enda stordådet jag kommer utföra den här veckan. Lite blå här och var och lite ärrad men annars vid hyfsat gott mod.

Soffan kommer för några dagar framövermatt bli mitt tillhåll. Med kuddar bakom huvudet, pepsi max i ett stort glas på bekvämt avstånd, vänner på DVD och Sophies Kinsiellas nya roman kommer tidens tand fördrivas. Det finns definitivt värre öden att tänka sig. Maken sitter snart tätt intill och tid delad med maken är synonymt med lycka.

loja dagar

Dagens tema har varit systrar. Systrar från undrets Bertil femton och en styck biologisk syster. Vi strålade samman på St Erikplan. (håller så med Tiffany Persson: det känns precis som man knatar omkring i ett enormt Monopolspel) för att strosa till ett närbeläget café som uppfyllde mängder av krav såsom plats i solen, plats för barnvagn och barnstol. Det enda cafét inte uppfyllde var näringsrik mat till hyfsade priser, som syster upplyste en helt oförstående ägare. Nästa gång blir det nog Lewinskys iallafall :)

Sötisen Alva hade spring i benen och nästa mål var Vasaparken. Gräs (utan fästingar) för Alva att trilla i och stenhällar (definitivt utan fästingar) för oss utan spring i benen.

Eftersom Stockholms glasshus (nästan i klass med Lejonet och björnen) låg kvarteret intill kändes det som ett givet avslut på en grym lunhdejt. Lagom tills den perfekta smaken var vald av miljoner olika sorter, passade blåsten och regnet på att göra storslagen entré.

Nu väntar jag att maken ska ta sig upp för trapporna med film och Coca Cola. Egentligen borde valet vara Pepsi Max men vi försöker dra ned på den varan ;)

en helt ny värld

I dag har förberedelserna varit på topp inför veckans äventyr. Biblioteket har fått sin del av kakan. En chicklitbok och ett mer tungt allvarsamt verk om nu intresset skulle dala för det ena eller andra. Tånaglarna har dessutom blivit fräscht lila, (you never know). Ipoden knökafull med svängig musik. Tillsammans utforskar vi nya världar.

kortvarig lycka

Jämtland var oförskämt vackert. Prästkragar, klöver och lupiner växte i drivor längs väggrenarna. Djupa granskogar och sol från en blå himmel. Men underbart är ju som bekant kort, maken och jag var ju som satt vad bara uppe på en snabbvisit. Snabbvisitens regler kräver dock att man hinner med att göra allt på en och en halv dag som brukas hinna med under en vecka eller två.

Blåbärsplockning stod naturligtvis på att-göra-listan. 1500 kvadrat till trädgård nedlusat med blåbärsris ska ju det utnyttjas till fullo. Förutom att det är mjukare än mjukast att sola på finns det även några få stackare till blåbär som gömmer sig bakom revorna. Eventuellt får den tveksamma skörden spädas ut med de polska kusinerna som bor i Konsums frysdisk .

Vad är en semestertripp utan bad och höga smittande skratt? Den stora sjön lockade med loja vågor och glittrande vattenyta. Tydligen var det frånlandsvind och temperaturen hade stuckit iväg till annan destination men fötterna blev glada över att få svalkas av en stund!

Kvällen avslutades med en klassisk djurspaning. Maken hade fått nys om ett älgtorn som stod mitt i ett vandingsspår för de vilda stora djuren. Vi smög oss fram genom tät skog, maken först och jag smygande bakom tittande åt alla håll utifall björnen skulle hoppa på oss bakifrån.. Resultatet: en älg och tre miljoner mygg. Fru A var lättad, maken så klart besviken. Nån dag innan hade grannens barn sett en björn lufsa omkring i trädgården, mitt på blanka da´n (som farmor skulle ha utropat) Ungefär i samma veva hade en bilburen granne träffat på en varg. Rafiki yangu, jag är glad för att inte säga lycklig, belåten, munter, förtjust, nöjd över att jag bara fick tjugoyra myggbett efter vårt vilddjursäventyr.

solsemester on the way

Om ett par timmar drar maken och jag upp till jämtland i vårt gröna vrålåk. Maken ska kolla el, snickra och göra sånt som man gör i norrlands inland. Själv ska jag söka upp närmaste sjö för att bättra på brännan. Jämlikheten är på topp!
See ya around

allt kan skylla på grå starr

Veckans roligaste upptäckt. Maken och jag bestämde oss för att jaga bort regnmolnen genom att hyra en DVD. Lagom till reklamen om andra filmer gick igång grabbade jag tag i fodralet för en snabb uppdatering om vad Benjamin Button egentligen handlade om. Ser ni den där lilla diskreta gula rutan men lite svart text i? Det gjorde nog inte de som hyrde ut filmen. Ska bli riktigt spännande att höra svaret på frågan vad filmen gör i en (utan tvekan) kommersiell butik =)

please make a u-turn.

Livet snurrar just nu inte alls åt det hållet som jag tycker vore önskvärt.
Följ med i antisnurren.

Syster vann VIP-biljetter till Madonna! Hon kontaktar sin favoritsyster i hela vida världen och tillsammans dansar vi och skrattar av glädje! Jag bland barnfamiljer på Willy:s parkeringsplats och hon på tåget till hufudstaden.
Tillsammans skulle vi inta Götet och visa vilka som är de coolaste tvillingarna i stan! Dessutom skulle vi våldgästa bröderna för tvättäkta syskonhelg med lycka, stoj och ganska mycket glam.

Men istället för att öva in varenda låt Madonna nånsin spelat in för att kunna vråla med på konserten kommer jag vara någon helt annanstans. Syster få dra med någon annan och jag får nöja mig med bildspel. Men jag är bitter.

If life hands you lemons..throw them in people´s eyes! David & Goliath

minnen skapas

Sommar i Stockholm behöver inte betyda stekheta gator, värmeslag i minimala lägenheter eller dundrande regndroppar mot svart asfalt.

Igår förmiddag ringde maken och bubblade över av entusiasm. Om jag ville paddla kajak? Som en gammal inbiten seglare tar jag givetvis varje chans att få några salta stänk, en gungande värld och frisk blåst genom håret!

Som en liten prick över ett avlångt i var det bara blött under kajaken, solen valde närmare bestämt att helt vänligt visa sig från sin bättre sida. Tillsammans med Thomas och Jenny skulle vi göra sommarhistoria! Med gemensamma krafttag krånglade vi ut kajakerna på bryggan, dunkande in dem i vattnet för att, inte helt graciöst åla oss ned i sittbrunen. Efter den formidabla uppvisningen var det bara några paddeltag ut till den underbara viken. Skäggdoppingar och hägrar gjorde oss sällskap över glitterbestänkta vågor. Bräckta vattendroppar som slinker in i sittbrunnen. Några hundra meter innan vi kommit hem till trygga hamn paddlar en äldre man förbi med smidiga kraftiga tag med vattnet forsade kring fören likt en flatbottnad skonare.

Blöta och krumma står vi på bryggan. Då dyker paddelmannen upp igen. Han stannar upp, lyfter upp sin högra arm och pekar på mig. just det mig. Stämman som ljuder meddelar att min kajakframförarstil såg smidig, kraftfull och riktigt elegant ut!

Ha! Kanske är detta min talang! Nu är det funderare på om jag ska säga upp mig från jobbet för att bli kajakare på heltid. Hur fel kan det egentligen bli med väntande sol, vind och vatten runt nästa holme.

retuchering förekommer

Vädrets goda fe grinande illa den här eftermiddagen också. Enligt ett gammalt talesätt så är det inte regn utan flytande solsken. Med en regntät jacka kuskade jag ut för att träffa Sofia, sötnosen Alva och Henry för en grymmans trevlig fika i Sollentuna.

I godan ro satt jag efter te och skratt på väg hemåt medan det flytande solskenet droppade ned på Lasse Åbergs egendesignade stolsöverdrag. Telefonen sjöng igång och maken frågade exalterad vart jag var någonstans. Maken själv stod utanför Rigoletto och upptäckte att Harry Potter hade premiär.

Ett utav livets glädjeämnen med att bo i Stockholm är horder av kändisar som springer omkring på gatorna precis som vanliga människor. Nu stod de ihopfösta i ovädret utanför och köade. Dels för att komma in i värmen och dels för att bli filmade och fotograferade till vimmelreportage.

Som kusinen från landet tycker jag fortfarande att kändisar är riktigt roligt! Som den bestämda fru jag är gav jag bestämda instruktioner till maken att inte flytta på sig. Minuterna senare stod jag på bästa parkett. Minuterna efter gick vi iväg, på nått sätt känns det konstigt att stirra ut de där människorna som om vi stod på Ölands djurpark och kollade in den gulkindade amasonpapegojan. I samma veva upptäckte både maken och jag att underteckand inte ens känner igen hälften av kändisarna, inte ens när de står ihoptryckta till en kilometerlång kö. Vart finns undertexterna när man behöver dem?

how to do it right

Jag och SL brukar vara bra kompisar, men på sistone har vänskapen grusats lite. Häromkvällen snitslade jag mig förbi alla långsamma sengångare på centralen för att komma med tåget bara för att upptäcka (svettig och med en öm sida efter allt väskdunkande) att det bara går halvtimmestrafik på kvällarna!

Hmpfr

Här kommer Fru A´s tips hur man kan slå ihjäl en oönskad evighetslång kvart på Centralen.

Med en bok är ensamheten långt borta. Glöm bort det gråa runtomkring och försvinn in i en ljus värld med sanslösa händelser.

Lär känna nya varelser. En liten söt fjärilslarv av okänd art kröp omkring på perrongen. En kittlande upplevelse med en goding, inget trollar bort tiden bättre än det.

Fyll på depåerna, ingen kan ta in nya intryck på tom mage. Jelly Beans köpta av syster yster går under benämningen: underbart, fantastiskt, ahaupplevelse, tidsförminskande

så, har kvarten gått ännu??

srålande idé i dystert väder

Vinden sliter i trädkronorna. Regndroppar slås ned mot asfalten. Termometern orkar inte släpa sig upp till högsommarnivå. Situationer som dess får tankarna att spinna loss. I en sådan spinn kom syster på den bästa idén på den här sidan av årsskiftet. Vi tog med omedelbar bums upp traditionen tvillingdate!

Ursprungligen uppfanns tvillingdaten när vi under en period bodde i samma stad men jobbade på tok för mycket och knappt hade tid för ett sms (inga bilder kunde skickas på den tiden, bah). För att kunna träffas in real life för att verkligen kunna prata- bara syster och jag- uppfanns och prioriterades alltså tvillingdate!

Nu är inte tvillingdate exklusivt för bara tvillingar. Människor med tvillingconection kan tas upp i gemenskapen (reglerna kan böjas och tvistas allteftersom) som tillexempel Malin som är tvillingmamma till Skånes coolaste killar!

Med syster och Malin använde vi tiden till kaffe, promenad i regnet (mest ofrivilligt), besök i väl utvalda provhytter och ett neddamp i omfamnade mörker för att se "The proposal"

Tvillingdate är en bortglömd nödvändighet. syster är bra, så enkelt är det!

skärande upplevelse

Jag var alltid klantigast i syskonskaran som liten bedårande tös. Om det var någon som skulle spilla på mormors vita linneduk så var det jag alltid den som drog in högvinsten. Krama sönder äggen som precis plockats i farfars hönsgård, jo just det: moi

Det senaste inom rubriceringen klantighet måste vara det här:


En liten fumlig rörelse i kombination med vatten och diskmedel är sällan lyckad. Istället för att torkas i lugn och ro på ett diskställ hamnar glaset i diskhon med en liten skör smäll. hoppsan kerstin. Det numera sekundära glaset hänvisas till en urdrucken juiceförpackning.
Här kunde klantighetshistorien upphört, men varför inte spinna på klantighetsmanin ytterligare ett varv.
I glasets virvlande dans ned i hon tog en liten, liten bit en annan väg ned mot köksgolvet. Ett plus ett har ju sin vana att bli två och skärvan klöv sin väg in i hälen.
Efter oändligt pillande med pincett och nål, fotbad för att mjuka upp huden samt skickat ut en desperat förfrågan på facebook satt glasbiten fortfarande som en smäck. (nej, lökskivan gav bara en suspekt doft)
En haltande eftermiddag senare tog maken ett fast grepp kring hälen och gröpte ur glaset. (om det gjorde ont, tokont! jag är inte alls bra på det här med smärta)
Är det inte alltid det jag har sagt. Är man klantigheten personifierad måste man ha en motpol, som en händig underbar make!

envishet

Det är för konstigt, titta noga på bilden över. Det där fröet har suttit på fönstret en alltför ansenlig tid, det har trotsat både sol, vind och nu senast hellregn utav bibliska mått. Nu kommer vi då till problemet. Fönstret i frågan är ett utav den sneda sorten som sitter på taket. För att klara upp utsikten måste man (läs jag) klättra upp och runt med en luddfri trasa för att putsa kristallklart. Jag hade ju satt min tilltro på vädrets makter skulle ha gjort arbetet åt mig.
Ska pedanten ta segern och förinta fröet. Men skulle det inte vara sorgligt att eliminera den lille gynnaren efter all dess envishet? Eller stör det någotsomhelst sett världsordningen om en nästintill genomskinlig grej sitter mitt i blickfånget?
Nej, tror att latmasken få ta hem all the glory och jag lutar mig tillbaka för att se vad fröet ska stå emot härnäst.

stålmannen, batman, bamse, spindlmannen, gaston

We could be heroes.. Vi kunde faktiskt ett tag platsat bland grabbarna i rubriken.
Igår kväll när maken och jag kom hem (myggbitna och trötta) efter frisbeerundan hörde vi hur grannens chokladbruna labbe skällde så det ekade i trappuppgången. Minuterna tidigare hade vi sett hur grannen gått in igenom porten och sett allmänt pigg ut. Vi har aldrig tidigare hört de decibellen från hunden och absolut inte i 30 minuter utan uppehåll för andning. Min vana trogen så började min fantasi triggas igång. Tänk om labben är en sån där smart hund som skäller om matte inte mår bra. Tänkt om hunden faktiskt är en servicehund som ska varna innan någon konstig sjukdom. Maken fick smyga ut i trappuppgången för att ringa på dörren. Inget svar. Jag lutar mig ut genom köksfönstret och får se att kylen är öppen, det borde väl verkligen indikera på att något är fruktansvärt snett.
Maken och jag tittar på varande och undrar om timmen är slagen för att ringa polisen. istället för 112 utnyttjar vi de öppna samhällsklimatet i landet och slår på grannens efternamn (namnskyltar är sååå bra) och får upp ett nummer. Om grannen svarade? Jodå, hon var ute på hallabalo och mådde bättre än bäst. Var lite konfunderad över att grannarna ringde och frågade om allt var bra. Maken fick veta vovens namn och genom brevinkastet pratade han hunden till tystnad.
Ohyggligt skönt att grannen mådde prima, men tänk ett tag höll vi på att få både hedersplakett och blommor. Och såklart glädjen att bry sig om sina grannar (men plaketten hade platsat fint brevid bröllopskorten)

flygande tefat

Innan jag kom in i makens liv (och gjorde det ljust och pirrande underbart) var frisbeegolf en återkommande aktivitet. Nu efter några års träda har behovet uppstått på nytt efter att Erik tog upp tråden.
Jag lekte också med en plastskiva när jag var liten och bedårande. Har för mig att jag och syskonen fick en sådan fräck gul på Nyhem under senare delen av 80-talet. Så när frågan kom upp om jag ville haka på till Kärsön för att dra en runda bangade jag så klart inte! Men när vi väl kom dit och skulle sula iväg frisbeen 75 meter med en liten käck svung erbjöd jag mig helt frivilligt att agera caddy istället. För 20 år sen kastade vi mest gris eller använde den som bricka till dockservisen.
Grabbarna var helt otroliga bland talar, klippblock och vattenhinder och jag var makalöst bra på att hitta bortsprungna frisbees! Nu är det jag som smyger iväg med en plastskiva för att nästa gång visa hur en slipsten ska dras!

Pain is temporary, glory is forever

När ögonen öpnades imorse sken solen i all sin härliget. Träningskläderna drogs på och jag fullkomligt studsade ned för trapporna! Efter någon kilometers tempopromenad kom suget anfallande likt suget efter en kall pepsi max efter en dag på stranden. För första gången på två och en halv månad gav jag efter. Taktfast dunkande mot asfalten, håret som svänger likt en pendel och pulsen som går upp. Det är underbart att springa!

Dumt? Förmodligen.
Känslan: Går inte att beskriva, eufori!

Medan blodet pumpade runt började molnen göra entré tillsammans med blåsten. Är man uppväxt på landet kan man tecknen. En högre växel lades in och jag hann precis innanför porten innan regnet började smattra.

Men efter regn kommer solsken och nu väntar en date med världens bästa syster! Det är i dag allt ställs på sin spets.

så här skapas minnen

Du skämtar med mig aprilo? Hur kan det redan vara juli? Är det någon liten ondsint varelse som skakar omkring timglaset så tiden blir helt ur led? Han och nissen som slarvar bort hårnålar måste vara i maskopi.


Sommaren är kort och det mesta regnar ju bort. Innan sommaren helt försvinner i en blöt pöl av hagel och dimma ska maken och jag suga ut det mesta och bästa! Jakten efter den bästa badplatsen har kickat igång. Vad kan vara njasare än att bada och få grym bränna samtidigt som tävlingsinstinkten kittlas? Just precis..! Nu har vi testat på ett par klippsjöar, nu längat fru A efter sanden!

gott komplement

Livet är orättvist, det är bara att konstatera. Om världen snurrade som vi önskade skulle maken och jag vara begåvade med en enorm trädgård med tillhörande njurformad pool. Istället för att glida omkring på badmadrasser begav vi oss ut på äventyr. På makens tidigare vandringar hade han upptäckt sjön.

Med tassande steg på små grusvägar och vindlande stigar tog vi oss igenom en oändlig granskog.

Tillslut skymtade vi en solblank sjö. Trauman som upplevdes i barndomen kan framanas på några få givna stimuli. ett sådant kan tex vara en mörk insjö utan sikt. Tack vare mina älskade bröder har jag sett en hajenfilm för mycket. Efter några djupa andetag och småhopp blev en snabb simtur bland ljumma vågor med alla tår intakta! Handdukar slätades ut på klipphällar och solen torkade fuktig hud.

.

Så här skulle man ha när man har det som sämst

the power of twins

Det har gått ohyggligt lång tid sedan syster och jag sågs in real life. När en viss osynlig tidslinje korsas börjar något inuti gräva sig ut. För att undvika blodbad med hemska ärr som resultat bokades en livsvgörande lunch in! Vi slank än hit och än dit och en ända in på NK. I vanlig tvillinganda delade vi på lunchen och fick det bästa av två världar!

Vad är en lunch i city utan att finula omkring i affärerna. Tack käraste syster! Tack vare dig har jag härmed brutit mitt negativa shoppingbeteende! För första gången sen typ april har jag köpt något som inte har till uppgift att lagas, bakas eller kokas! Vad som införskaffades? De dyker nog upp på en bild i en blogg nära dig!

iskallt

Helgen avslutades med att träffa de coolaste systrarna i Stenungsund! Vår bekantskap började i hotelllobbyn i Thailand för ett år sen. Vi har nött många mil i flippflopp tillsammans, prutat sönder stämbanden för att få den eftertraktade väskan (skorna, tröjan, plånboken, solglasögonen...) och nu träffades vi på göteborgsk mark! De är exakt lika grymma som de var på södra delen av klotet!

Bror och jag valde fikaställe. Då finns det inget annat alternativ än Lejonet och Björnen. . Glass i solen med bror och vänner!

Detta är lycka