tveksamhetens vånda

I makens och min gemensamma garderob gömmer sig flera skatter. Bland annat två vita tygväskor, en rosa skinnväska, en röd kuvertväska, tre bruna skinnväskor, en krokodil partyväska men ingen i perfekt svart. En svart väska skulle komplettera min höstlook utomordentligt. En kollega hade hittat en goding på Esprite så därför knallade jag in på Esprite på Drottninggatan. Där på varsin hylla stod dessa två fantastiska skapelser!


Det är nu mina dilemman hopar sig. Egentligen behövde jag ju bara en väska. Min iver till trots, två väskor i samma färg och ungefär samma storlek är faktiskt onödigt. Efter mycket våndande, posande, visande för kollegor, syster och make hade jag slutligen bestämt mig. Då passade maken på att ta en rejälare titt på väskorna. Han vrider och vänder och bänder och tittar upp förvånat. Jopps jag hade inbillat mig sådär självklart att väskorna var av skinn. Istället är det mer plast i dem än vad det är i barbie. Dilemmat är förvisso förändrat men ordet finns ju kvar.
Nu kära vänner är det upp till er goda samk.
Ska jag
1) Behålla den väskan jag bestämt mig för eller
2) Ska jag lämna tillbaka båda och köpa en svart i skinn istället? En skinnväska håller ju fantastiskt mycket bättre och åldras med grace jämförts med en väska i syntet. Eller
3) Är Espriteväskor en sådan fantastisk skapelse att det är ett måste i varje kvinnas väsksamling?