Skördefester där man kan fixa sig ekologiska grönsaker och annat hemtovat finns på fler platser än vad fingrarna och tårna räcker till. Så varför valde syster och jag att besöka just Ölands skördefest? Är inte Öland som hetast på sommaren med sina stränder och öppna vidder? Ligger Öland inte lite avigt till? Är inte Öland lite för bonnigt? Svaret som följer är lika enkel som en klyscha: Blod är tjockare än vatten. Familjen har alltid varit prioriterad i tillvaron. Därför åker syster och moi 50 mil söderut och missar medvetet en bunt med happenings i stan. För att få umgås med föräldrar, bröder, syster, kusiner, faster, farbröder och andra relaterade. För att påminna oss vart vi verkligen hör hemma.
Bror, syster och jag bakom en pumpus giganticus.
Pumpor verkar vara ett evigt tema när det gäller skördefesten. Pumpor överallt, på halmbalar, potatislådor, murar och på bara backen. Lättade upptäckte vi snart att det inte var någon som kommit på den smaklösa idén att skära ut ansikten likt en konstig sed i fjärran väst.
El padre in action. Lök och astrar i en sällan skådad symbios.
Släkten är oftast bäst. Iallafall när man träffar dem några minuter åt gången. Nästa år dyker förhoppningsvis resten av klanen upp, då ska vi umgås vare sig ni vill det eller ej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?