En riktig torris!

Rosa har gått från att ha varit en fjortisaktig tuggummidoftande fnitterfärg till so cool you must be freezing. Därför kände jag mig inte det minsta löjlig när jag valde torrscahmpoo efter färgen på flaskan. Denna ljuva behållare ska få updraget att med några enkla puffar få fason på mitt hår. Vi går tillbaka ett år i tiden. Jag är inte riktigt så blond som jag önskar, så därför brukar naturen få en lite hjälp på vägen. Frisör bokade och förväntingarna byggdes upp men håret slingades inte honungsblont, utan till sjögräsgrönt. Nu är ju jag ingen Ariel med smärt simfena utan bara tjejen som inte har något i garderoben att matcha ett illamåeneframkallande hår med. Några klagosamtal senare satte jag rumpan återigen i den fruktade stolen. Frisören som orsakde eländet tvättade håret med silverschampoo och blekte håret till den nästan eftertraktade nyansen. Färgen var kanske hyfsad men själva håret i sig påminde mer om svinto än om silkesmjukt hårsvall. För att få till känslan pånytt krävs tydligen inpackningar i kubik. Inpackningar kräver i sin tur att håret blöts ned. Blött hår slits. Slitet hår blir inte mjukt. Det är där torrscahmpoot kommer in i bilden! Håret blöttvättas varannan gång och torrtvättas den andra! Simsalabim! Glansigt hår på gång!