När ögonen öpnades imorse sken solen i all sin härliget. Träningskläderna drogs på och jag fullkomligt studsade ned för trapporna! Efter någon kilometers tempopromenad kom suget anfallande likt suget efter en kall pepsi max efter en dag på stranden. För första gången på två och en halv månad gav jag efter. Taktfast dunkande mot asfalten, håret som svänger likt en pendel och pulsen som går upp. Det är underbart att springa!
Dumt? Förmodligen.
Känslan: Går inte att beskriva, eufori!
Medan blodet pumpade runt började molnen göra entré tillsammans med blåsten. Är man uppväxt på landet kan man tecknen. En högre växel lades in och jag hann precis innanför porten innan regnet började smattra.
Men efter regn kommer solsken och nu väntar en date med världens bästa syster! Det är i dag allt ställs på sin spets.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?