utekväll!

Egentid är ett sällsynt tillstånd för Gosans mamma. När jag börjar tycka att det är höjden av frihet att få gå ensam och kasta soporna, ja då behövs det nog en något längre paus från barnapassandet. När maken för någon vecka sedan berättad att han skulle spela på en julfest deklarerade jag att då vill jag också ha en utekväll! 

Gosans underbara farmor och farfar erbjöd sig att vara barnvakter, inte bara under kvällen utan även under natten och nästkommande förmiddag! 

Efter jag lämnat henne i deras ömma vård tog jag tunnelbanan in till city och mötte upp syster yster med vän!

Jupp, jag tog trappan upp till perrongen, satte mig längst in vid fönstret och läste en bok under hela resan! Ingen så värst vidare bra bok, men ändå!

Syster med sällskap hade redan fixat biobiljetter till Tintin-filmen så vi kunde släntra dit i lite lagom takt. Om filmen var bra? Den var helt frikkin underbar! Grymma effekter och grym story! Syster och jag viskade i var och varannan scen från vilket album berättelsen var hämtad ifrån. Tintin är fortfarande min store hjälte! Lite smolk i bägaren ska det ju alltid bli. Killen bredvid mig hade dragit av sig skorna och svar ja; det stank tåbira så att ögonen tårades. Tack och lov för systers halsduk och Ahlgrens sockerdoftande julgranar.

Efter bion drog vi oss vidare till ett café är det alltid är för trångt för en barnvagn. Där satt vi lääänge med hett te och, ja, pratade och fnissade. När te´t var urdrucket och servitörerna började ge oss "gå-nu-blickar" tog jag tunnelbanan hem igen, med näsan i boken så klart!

Det bästa med att ha barnvakt över natten är att det gör inget att klockan drar sig över midnatt! Med bebis i ett annat hus blir sovmorgonen lite mer självklar!

Istället för att kasta sig i sängen sitter jag istället med dagens fika rester och läser tidningen Mama.

Fast så klart, mitt mammahjärta värker av saknad! Jag har ringt en gång (hon sov som en liten kulting) och tittat igenom alla bilder i telefonen. 

Men ibland är det faktiskt skönt att få sakna.