sötnos där!

Vi fick storslaget besök i lördags! Familjen Isaksson förgyllde hela kvällen med skratt och, ja ni kan se själva, lekar på alla möjliga nivåer. Jag letade fram Ruths och mina gamla kaninnallar Göran och Hoppkanin, efter en stund listade vi ut att det var de guppande öronen som var roligast.

Make, Hoppkanin och Astrid i en avancerad titt-ut-lek!

Jag kan bli så avundsjuk på min älskade man. Han förstår sig på barn på ett sånt naturligt sätt. Han tar barnet ur föräldranas famn på ett sånt självklart manér och leker alla möjliga lekar. Barnet? Jo h*n kiknar av skratt och saknar inte mamma under en ändlöst tid.

När jag däremot ska ta ungen blir allt stelt och konstigt, barnet gnäller och jag ser skräckslagen ut. För att underlätta detta problem och dilemma ska jag nu iväg för att gosa, bära och titta på inte mindre än tre sötnosar!