Jaha, då har vi kommit in i sjukdomsvarvet igen. Rackans, det måste vara den där tunnelbanan vi åkte med i fredags som är boven i det här smutiga dramat!
Igår började Gosan snora som en liten toka. Idag kom skrällhostan och febern. Tillsammans med dessa mindre trevliga symptom har hon förvandlats till en liten kardborre! Hon vill bara vara i famnen och sakta strykas över ryggen samtidigt som melankoliska sånger nynnas i högra örat.
Nu duschar vi näsan med koksalt, sprutar Alvedon i mungipan och viskar "blir frisk snart, bli frisk snart". Tur att Jesus är barnens vän, annars hade jag blivit nervös vid det här laget.
Amen på det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?