Det råkar vara så att bara 66% av familjens medlemmar har giltigt pass. Passlöshet kan ju medföra vissa problem. Även om man råkar vara det sötaste tullgubben någonsin har sett, så har jag en känsla av att han inte nyper ungen i kinden och säger "välkommen in i mitt land älskade gullunge". Det blir nog snarare tvärstopp och hemresa med nästa plan till kalla moderslandet.
Vi kände efter det genomgångna scenariot att det var lika bra att en polisstation i närheten skulle få sig ett besök.
Jag vet inte hur det är med andra, men så fort jag ska prata med en polis blir jag lite fnittrig och nervös. Eftersom jag är ju begåvad med ett pokeransikte (nja) och är en förståndig förälder så förlöpte det hela nästan smärtfritt. Vi glömde bara fylla i Gosans namn och personnummer på blanketten och velade i några minuter hur lång hon egentligen är, men sen så!
Nu väntar vi ivrigt på att passet ska anlända. Om hon är sin mors dotter ser hon nog ut som ett bländat rådjur på en mindre Europa-väg.
Men det är smällar man få ta för att få invigas i den svenska traditionen: charterturist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?