Jag är helt seriös. Nu ska jag ta och skriva ett kort men kraftfullt brev till Ingvar Kamprad. Hur svårt kan det egentligen vara att få till en barnfri dag på IKEA? Eller snarare: hur svårt kan det vara att få till en dag då det är bara söta, lågmälda, vänliga och skrattade barn i varuhuset? Hälften av tiden på IKEA går ju åt till att försöka undvika att ge hätska ögonkast och muttrande protester.
Trippen till varuhuset var inte helt lönlöst,  efter lika kamp hittade maken och jag stolar till balkongen! Nu har vi både en soffa (inköpt i tro förra sommaren) och två stolar! Fika någon? Bricka till muggarna och kakfatet finns att tillgå!

Här finns det gott om plats!