ack Jämtland du sköna

Det är ganska gott om blogguppehåll i min värld för tillfället. Just det här senaste har sin självklara förklaring; en tripp upp till den lilla stugan i Jämtland!

Om vi har varit med om äventyr? Det kan du hoppa upp och sätta dig på! (Funderade först på att använda ordet "fethajja" men de verkar så fjortis och i min ålder blir det nog mer töntigt än coolt). Lite till åren har man ju som sagt blivit och då kommer tantfasonerna in. Därför var vi absolut tvugna att stanna på Lill-Babs Caffär samt utställning i Järvsön. Vi hoppade utställningen och gick direkt på räkmackan i cafét. Ett litet tips: ta inte chokladthé med extra mycket honung i till, det skär sig ganska rejält.

Står och funderar på om räkorna kan bli godare, ens om man är på västkusten...

Väl framme i Jämtland fördrev vi dagarna med att:

sladda runt på halvtinade, mjuka leriga grusvägar. Gissa färgen på bilen!

Vi gonade oss även i solen med kaffe och kall cola.

 

Åre chokladfabrik är en återkommande favorit! Åre chokladpraliner, det hörs ju på namnet. Pralinerna ska omsorgsfullt provsmakas och väljas ut där de skapas, inte på ICA långt ner i Sörmland! I år följde nyheten kokospralin med oss hem.

 

När vi ändå var så nära den hippa fjällbyn var vi tvugna att dra en repa dit också! Jag är så bländad av Åres vackra folk på det coolaste torget av dem alla så att jag är tvungen att blunda. O nej, jag är inte det minsta ironisk.

Vi ägnade oss åt seriös vinteraktivitet också . Som att ta en skoter till närmaste fjäll för att köra utanför lederna och grilla. Det är alltså jag i röda byxor, matchat med blå handskar och rosarandig mössa!

 

Så här ska man ha när man har det som sämst. Nu med grön mössa på.

Det kan evetuellt vara fler än oss som råkade åka utanför den strikt begränsade leden.

Lite klassisk länngdåkning hann vi också med i ett eget tillverkat spår på en närbelägen myr.

Vad vore en resa till stugan utan att besöka Bydalsfjällen?  Kolla in mitt lätt ansträngda koncentrerade léende. Skräckblandad förtjusning tror jag att det kallas.

 Oh yeh, backen är besegrad! Den inre skidan lyfts nästan helt automatiskt vid svängarna och tårarna svämmade aldrig över den här gången, hängde bara lätt i ögonfransarna.