Vad sysselsätter man sig då med när friden har infunnit sig? Vi begav oss ut på det Stora alvaret för att känna blåst i håret och kalksten under fotsulorna. Men i ett levande kulturarv galopperar det omkring levande stutar. Efter en snabb överläggning kom vi överens om att det fanns äventyr på andra sidan färisten också. Kanske inte äventyr i tachycardanda men väl i barndomsanda.
Bland gräs och tuvor upptäcktes de röda bären.
Det måste vara 15 år sen jag utförde konstverket bär på strå, men hepp takterna minsan sitter i.
Vilka fräscha smultron va? Tur att vi fotade systers händer och inte makens. Det hade varit stor risk för att bären skulle se löjligt fjuttiga ut. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?