glädjekick och sockerchock

Det näst bästa med att ha comprades över en kväll (förutom att man fick umgås) måste väl ändå vara att äta resterna dagen efter?

Egentligen skulle maken och jag ha ägnat hela gårdagskvällen åt att skruva upp gardinstänger och stryka gardiner, kanske till och med fått upp en till tavla på en kal vägg. Istället ringde Cicci och frågade om hon och min syster fick komma förbi. Tjillevippen försvann alla betänkligheter om att vara effektiv och den sociala sidan flög fram. Med den korta förklaringen kommer ytterligare en förklaring. Bilden visar alltså min restlunch idag. Betydligt roligare än vad det låter! Vi börjar högst upp: Rågbröd, inflyttningspresent från Cicci invirat i en rosa bakduk. Lindhts Blåbärschoklad, systers önskemål, säkert fem rutor kvar! Findusbakade bullar, lagda i en vanlig fryspåse i ett försök till att få folk att tro att jag bakat dem själv. Egenplockade äpplen i en egenknådad paj. Nu räcker ju inte bara vanlig simpel föda för att få en kväll att bli lyckad. Njet, nuförtiden krävs youtube! Vi sökte på alla barnprograms signaturmelodier vi kunde komma på. Visst är det fräckt att alla orden i Joakim von Anka och tre knattar fortfarande sitter på plats? Eller att vi efter 20 år inte har glömt hur Joelbitar gick. Det kallar jag för en efektiv hjärntvättning det.

mys i mörkret

Maken och jag har varit på en helt spontan mitt-i-veckan-bio-date! Det bästa sättet att hålla i hop ett äktenskap är att vårda det. Denna lilla rad av visdomord du kan läsa i vilken skvallerblaska som helst. Det fina med visodmsord att de kan tolkas helt bokstavligt!
Till en början såg det ut som om vi skulle bli ensamma i biosalongen men till min enormt giganstiska stora besvikelse drösade in 4 stycken just när reklamen var inne på sin sluttamp. Typiskt! Jag har alltid drömt om att få flytta runt i en tom biosalong för att upptäcka vart man ser och hör bäst. En litet popcornkrig hade inte heller varit fel. Eller att få kommentera filmen högt med ett efterföljande asgarv. Och kanske eventuellt en liten oskyldig puss i mörkret.
The Bounty hunter hade absolut passat in till samtliga önskningar.

bilden är lånad från impawards

Att vårda äktenskapet är bland det roligaste och finaste som finns!

varning för hemska bilder

Jobbet är till syvende och sist en stor del av livet. Ibland upplever jag det som jag träffar min chef oftare och under längre perioder än vad jag umgås med min äkta hälft.
Nåja, därför är det inte konstigt att man (läs jag) reagerar med ett avgrundsskri och deltar i ett mindre upplopp när det här odjuret visar sig på morgonen

Någon har kluddrat så att Barbapappa nu mer liknar en ligist istället för den söta, väna, underbara figur som fanns i min barndoms glada dagar. Detta är snudd på hädesle mina vänner!

Som sagt vad, jag tycker att medeltida straff används alltför sällan. Se här; ett klockrent fall av "spott och spe i stock vid kyrkporten".

Jag är helt seriös. Nu ska jag ta och skriva ett kort men kraftfullt brev till Ingvar Kamprad. Hur svårt kan det egentligen vara att få till en barnfri dag på IKEA? Eller snarare: hur svårt kan det vara att få till en dag då det är bara söta, lågmälda, vänliga och skrattade barn i varuhuset? Hälften av tiden på IKEA går ju åt till att försöka undvika att ge hätska ögonkast och muttrande protester.
Trippen till varuhuset var inte helt lönlöst,  efter lika kamp hittade maken och jag stolar till balkongen! Nu har vi både en soffa (inköpt i tro förra sommaren) och två stolar! Fika någon? Bricka till muggarna och kakfatet finns att tillgå!

Här finns det gott om plats!

konstfull kusin

Här har ni min kusin Robert! Han tillhör en av alla de kreativa som finns i släkten på pappas sida. (De tallangfulla kusinerna, fastern och farbröderna som broderar, målar, stickar, virkar, tovar, väver, forma glas, formar lera bara för att nämna några egenskaper) Roberts specialitet är glasblåseri. Hans nya graalserie "The captain" visas på Hornsgatan i Stockholm fram till 5 maj. Dra dit en sväng vettja och kolla in härligheterna!

kaptenen på sjön

kaptenen i havets djup

En styck syster med kaptenen

kronisk kris

God morgon eller något i den stilen. Har precis dunsat innanför dörren efter ett 18-timmars pass. Mitt kvällspass förlängdes till att gälla över natten. Nu är det min tur att jobba över efter nästan ett år av sjukskrivning hit och dit. Gissa om jag kommer sova som en klubbad säl. Tur är väl det för ikväll kommer syster över för tvillingmys!

ack Jämtland du sköna

Det är ganska gott om blogguppehåll i min värld för tillfället. Just det här senaste har sin självklara förklaring; en tripp upp till den lilla stugan i Jämtland!

Om vi har varit med om äventyr? Det kan du hoppa upp och sätta dig på! (Funderade först på att använda ordet "fethajja" men de verkar så fjortis och i min ålder blir det nog mer töntigt än coolt). Lite till åren har man ju som sagt blivit och då kommer tantfasonerna in. Därför var vi absolut tvugna att stanna på Lill-Babs Caffär samt utställning i Järvsön. Vi hoppade utställningen och gick direkt på räkmackan i cafét. Ett litet tips: ta inte chokladthé med extra mycket honung i till, det skär sig ganska rejält.

Står och funderar på om räkorna kan bli godare, ens om man är på västkusten...

Väl framme i Jämtland fördrev vi dagarna med att:

sladda runt på halvtinade, mjuka leriga grusvägar. Gissa färgen på bilen!

Vi gonade oss även i solen med kaffe och kall cola.

 

Åre chokladfabrik är en återkommande favorit! Åre chokladpraliner, det hörs ju på namnet. Pralinerna ska omsorgsfullt provsmakas och väljas ut där de skapas, inte på ICA långt ner i Sörmland! I år följde nyheten kokospralin med oss hem.

 

När vi ändå var så nära den hippa fjällbyn var vi tvugna att dra en repa dit också! Jag är så bländad av Åres vackra folk på det coolaste torget av dem alla så att jag är tvungen att blunda. O nej, jag är inte det minsta ironisk.

Vi ägnade oss åt seriös vinteraktivitet också . Som att ta en skoter till närmaste fjäll för att köra utanför lederna och grilla. Det är alltså jag i röda byxor, matchat med blå handskar och rosarandig mössa!

 

Så här ska man ha när man har det som sämst. Nu med grön mössa på.

Det kan evetuellt vara fler än oss som råkade åka utanför den strikt begränsade leden.

Lite klassisk länngdåkning hann vi också med i ett eget tillverkat spår på en närbelägen myr.

Vad vore en resa till stugan utan att besöka Bydalsfjällen?  Kolla in mitt lätt ansträngda koncentrerade léende. Skräckblandad förtjusning tror jag att det kallas.

 Oh yeh, backen är besegrad! Den inre skidan lyfts nästan helt automatiskt vid svängarna och tårarna svämmade aldrig över den här gången, hängde bara lätt i ögonfransarna.