Maken och jag hade från början tänkt åka ut till skärgården för salta vindar och solbelysta öde stränder men det var liite för kalla vindar. Istället åkte vi så nära skärgården vi kunde komma: Vaxholm. 
Vi satt i solen, strosade bland gränderna, tittade på båtarna och åt lunch på en uteservering.
Sjön suger även från kajkanten och det avgjorde saken. Den gula färjan tog oss en bit över vattnet och gav oss en så nära romantisk båtur som det är möjligt på ett bildäck. Vi landade i ett vidunderligt landskap.
Hand i hand genom mil av grönska och sol. Dagen rundas av med att äta den sista biten av bröllopstårtan.
Det är en sån fantastisk förmån att få vara gift med sin bäste vän. Tänk att vi fann varandra, vilken gåva Gud har sänt. Tillsammans möter vi morgondagen.What can´t we face we´re together
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
En kommentar kanske?